De senaste dagarna har jag ägnat åtskilliga timmar åt att försöka bringa klarhet i mina anors förehavanden i Nårunga på 1700-talet. Försökt är ordet. Uppgifterna i kyrkoböckerna är knapphändiga och motsäger varandra. I husförhörslängderna anges i allmänhet inte exakt datum, endast årtal. Om och i såfall vart en familj flyttat finns ofta inte noterat. Istället har jag fått utgå från uppgifter i födelse-, död-, och vigselböcker och sedan letat mig fram.
Lättare sagt än gjort. För de första decennierna finns ingen husförhörslängd bevarad. Den första som finns (1763-1781) är en mardröm. Åren har inte farit fram väl med längden och en del skador gör den svårläst. Vidare hade den eller de som upprättade den noll känsla för siffermässig exakthet. De uppgivna födelseåren tycks mest vara gissningar. Först med den andra husförhörslängden börjar årtalsuppgifterna bli pålitliga.
Lägg därtill namnförbistring. Min ana hette Anders Heljesson Larm. Jag har hittat två Anders Heljesson i födelseboken. Båda pojkarnas fäder hette Helje Andersson. Dessa båda fäder föddes vid ungefär samma tid och fick på 1740-talet söner som döptes till Anders. Läge för huvudvärk, alltså. Särskilt som respektive Anders mor inte nämns i födelseboken.
Hade kunnat avhjälpas om jag kunnat tyda texten i kyrkoböckerna skrivna före 1750 ordentligt. Det kan jag inte. Text skriven efter runt 1750 är inga problem. Den är skriven med handstilar jag kan förstår mig på . För perioden före 1750 handlar det närmast om kvalificerade gissningar. Spelar ingen roll hur länge jag stirrar på boktstäverna, jag fattar inte mer för det. Värdelöst i släktforskarsammanhang alltså.
Normalt brukar jag ha stor hjälp av filerna på Alingsås släktforskarförenings hemsida. Där finns bl.a. förteckningar över boende i Nårunga och Ljur under den aktuella perioden. Problemet är att uppgifterna i förteckningarna motsäger varandra. Ofta stämmer det inte heller med den information jag själv hittat i kyrkoböckerna. Total förvirring.
Nu tror jag att jag har lyckats reda ut vilken av de bägge Helje Andersson som jag är släkt med. För tillfället kommer jag inte längre. Jag får återvända till Nårungas 1700-tal när jag har blivit bättre på att tyda handstilar och när jag har kontrollerat informationen jag hittat i t.ex. mantalslängder och soldatrullor. Nu återvänder jag till Bråttensby och det hyfsat väldokumenterade, välformulerade och välskrivna 1800-talet.
Läs även andra bloggares åsikter om handstilar, kyrkoböcker, Nårunga, släktforskning, 1700-tal